Den ogripbara vägvisaren

Vid ett av dagens kundbesök var det något som inte stod rätt till. 

Det var ingenting som sades eller gjordes. Det var inga konstiga blickar eller märkliga inredningsdetaljer. Det var bara "dåliga vibbar". 

Jag tror vi alla kan känna igen det där. Det är något som ligger bortom det vi ser och hör. En slags energi, en magkänsla eller hur vi väljer att beskriva det. 

Den där ogripbara kraften hjälper oss att navigera fram genom livet. Ett jobberbjudande som på pappret låter fantastiskt, men där magkänslan säger att det inte är rätt. Eller visningen av det som till synes är ett drömhus, men där vi redan på tröskeln får dåliga vibbar.

Andra gånger vet vi innerst inne att det egentligen är fel, men vill att det ska vara rätt. Vi ställer ledande frågor till vår omgivning för att få medhåll:

"Visst borde väl jag få unna mig en ny telefon? Jag som använder mobilen så mycket. Dessutom har jag förra årets modell."

Allt inom oss säger att det är vansinne, men vi lyckas samla ihop tillräckligt många falska "ja" för att trotsa den känslan. Och vi är supernöjda - ett par dagar. Sedan kommer den bittra eftersmaken. 

Vi kan försöka lura oss hur många gånger som helst, men den där magkänslan kommer till slut att avslöja bluffen. Och om det är svårt att tyda känslan, gör vi bäst i att avvakta lite. Det är sällan så bråttom så vi vill få det till. 

Ha is i magen och lita på din inre vägvisare.