Idag är det exakt åtta år sedan jag började jobba med husbesiktningar. Det bästa jobb jag någonsin haft, tveklöst (och jag har haft en hel del varierande jobb). Om man utesluter återbesök och endast räknar unika besök, är jag nu uppe i 7282 stycken totalt. Utöver det, minst dubbelt så många människor. Det är vad jag gillar mest med jobbet: mötet med människorna. Så många livshistorier, så varierande liv. Man vet aldrig vem som öppnar dörren - varje besök är en överraskning.
Jag kommer inte ihåg senast jag skrev ett blogginlägg på svenska. Bra länge sedan. Kanske ett år. Hur som helst, det känns bra. Att skriva på engelska kommer aldrig att kännas helt naturligt. Det blir alltid avbrott i flytet, svårt att finna orden och uttryck som saknar motsvarighet på engelska. Jag vet inte i vilken utsträckning jag kommer att skriva på svenska och jag har inga planer på att lägga ner bloggen på engelska.
Det var mindre än en månad sedan jag lyssnade på P3:s musikdokumentär om Dolly Parton och även bloggade om det. Nu är hon borta. Sorgligt.
Fick syn på en havsörn under en av dagens husbesiktningar. Mäktig fågel, även om bilden förmodligen inte kommer att göra mig till årets naturfotograf 😊
